The soul of a pisces with the heart of a dragon

Nu har jag haft ett väldigt mysigt dygn. Igår började jag gråta vid tio tror jag, och sen fortsatte det lite av och till till och med 01:01, fast jag tror jag sov lite däremellan också. Sedan bröt jag samman idag igen när min bf var (är) här och allt blev bara skit eftersom jag alltid lyckas skita till allt med antingen uttalanden eller tystnad. Men det gick bra till slut.

Jag är jädrigt trött, och oerhört icke-stresstålig när jag är det.

Ibland tror jag att jag egentligen inte ör särskilt lämpad för ett förhållande. Jag är inte så företagssam eller överaskande.

Tack Teo och Ludde som brydde sig och tröstade igår. Och tack Nea (nea-liten) som brydde sig idag via sms. Ni är underbara alla tre.

Klippte mig igår också, blev riktigt bra. Nu har jag lugg igen.

Är och firar morbror som fyller år idag, så kanske inte loggar in på msn ikväll. Antagligen gör jag ju det, men jag varnar alla som "drabbas" och som läser min blogg iaf (du vet vem du är).

Imorgon lämnar jag in svenskan, trots att den blivit flyttad till måndag. Jag är klar, vad finns att göra?
   Sen är det ju matteprov imorgon. Jag kommer absolut att klara det, men med vilken marginal vet jag inte. Latinprovet fick vi i alla fall tillbaka idag. Hade precis MVG-poäng, så MVG även den här gången. Måste trots allt bli bättre, ska läsa Latin B i trean hade jag tänkt.

Idag har vi äntligen kommit på/bestämt oss för vad vi ska göra på vinteridrottsdagen. Vi får prata med vår ritkiga idrottslärare, men vi tror att det ska gå bra. Jag och två kompisar tänkte först simma/bada, äta lunch (inte hemma hos mig dock) och sedan gå en lång promenad.

Idag hade vi äntligen bild igen. Har skissat klart mina spelkort med de tre vattentecknena (kräftan, skorpionen och fiskarna) och har börjat färglägga lite granna. Ganska roligt ändå. Ska försöka fixa min scanner så ni får se.

Imorgon fyller min morbror år, så grattis i förskott till honom. Och så ett "Hej" till farmor och faster som nu har börjat läsa min blogg. Jag försöker uppdatera varje dag så mycket som jag kan/orkar.


Andra sidan vägen mitt emot mitt hus ser ut såhär. Dåligt ljus och så, men i alla fall.

Nu har jag idag suttit vid min bärbara dator i matsalen och pluggat i lite mer än sju timmar. Jag har i princip bara skrivit på labbrapporten, och den är inte färdig ännu. Men jag har kommit en bra bit, så jag är nöjd iaf. Katten har jag också här med mig och det är ganska mysigt. Man skulle kunna säga att hon hjälper till.

Snart ska jag till slut avsluta dagens arbete, äta middag och dra iväg på den "fruktade" filmkvällen. Imorgon blir det mer plugg, förhoppningsvis förståelse av matematiken och en slutgiltig version av svenska recensionen samt diskussionsdelen av kemirapporten.

Dum spiro, spero, Så länge jag andas hoppas jag.

Nu blir det seriös plugg-helg. Nuvarande matten har jag inte 100% grepp om, men jag ska förstå och jag ska klara det. Svenska recensionen av Molière ska vara klar till onsdag, hur lång den än blir, och labbrapporten i kemi som nu har legat och dragit sedan innan jullovet ska banne mig skrivas nu så jag blir av med den. Vi får snart nya att skriva i alla fall.

Jag ska försöka se till att träffa min underbara pojkvän i helgen också, för vi har inte setts på typ tre veckor nu, men vi får se hur det går. På lördagkväll ska jag ju som sagt på filmkväll, men det skall nog gå bra.

Har nu äntligen till slut köpt GetBackers missions 5+6 nu. Har glott på de 10 episoderna innan i två dagar nu och skall snart börja se på de nya. Animen är så bra! Fast jag hinner antagligen inte titta så mycket nu i helgen.

Nu ska jag förbereda mig inför läggdags.

Idag fyller nu min blogg precis två månader. Jag har faktiskt lyckats hålla den levande tills nu. Ska försöka skriva några fler lite större och mer seriösa inlägg, men just nu orkar jag inte, och det har varit en del skolarbete.

Vi byter schema nu oxå, spännande och roligt tycker jag. Och nej, jag har inget emot att gå till 15:45 på fredagar. Sverige är ett av de länder i Europa där barnen går färst timmar i skolan per vecka, så nej, jag klagar inte.

Kanske ska på filmkväll nån dag här nu med en gammal mysig kompis och henens kompisar. Och jag som är rädd för nya människor, haha, men det går nog bra. De är säkert jättesnälla egentligen, och jag får öva på att nätverka/mingla. Tänk positivt.

Imorgon har jag hållt min blog levande i två månader. Nått att fira? Jag vet inte, men jag tycker att det är ganska roligt i alla fall.

I fredags fick vi sluta vid tolv då vi plötsligt inte skulle ha vår sista Fysik A lektion (dom hittade inte den "filmaktiga grejjen"). Väl hemma satt jag med bild-uppgift en ganska bra stund och sen var jag social med familjen, läste Illustrerad Vetenskap och fick peta runt lite i eldan i öppna spisen.
   På kvällen fanns det typ ingen att prata med över datorn för "alla" var på UppCon, så jag kollade på tv med mamma och pappa och sov.

Lördag spenderade jag med att spela Flyff typ hela dagen och läsa i min franska barnbok. På kvällen fick vi gäster och jag spelade Zoo Tycoon 2.

Söndag (idag, jag vet) var jag i stan med Astrid (bästa kompis och människa i världen typ) och shoppade efter kläder. Hittade inget bra, men lyckades ändå köpa saker. Vad jag köpte kan ses på min bdb (länk finns lite längre ner på sidan). Efter det nu på kvällen så har jag äntligen pluggat kemi inför provet och ska läsa ut franska boken.

Jag har även väldigt ont i musklerna runt axlarna efter idrotten i fredags. Quite unconvenient.


Jag vet inte varför, men plötsligt slås jag av tanken: Jag gillar mitt liv.

Har hittat Sherlock Holmes (älskade Sherlock Holmes! <3) på latin. Gissa om jag är lycklig nu (höll på att börja gråta av glädje)!

Det stod i mitt födelsehoroskop att jag älskar att studera, att lära mig nya saker och att jag är duktig vad gäller språk. Det slår mig nu att det kanske stämmer. Jag har aldrig sett mig själv som språkbegåvad, men jag inser nu hur roligt jag faktiskt tycker att språk är.
   Svenska, engelska, franska och latin. Det är de språk jag läser just nu.

Svenskan har jag kanske ingen större kärlek för. Jag tycker tvärtom att svenskan saknar det ordföråd som krävs för en av mina passioner i livet: Att Skriva. Där är engelskan bättre, enligt mig. Men svenskan är trots allt det språk jag regelbundet använder varje dag, det språk jag använder nu. 

Engelskan är det språk som ligger mig allra varmast om hjärtat. Att få sätta sig ner och skriva på engelska, det går inte att beskriva. Orden flödar mycket snabbare och lättare än svenskan, hjälper mig att bygga berg och gräva floder, ger mig makten att försiktigt skapa varelser och deras liv. När jag skriver kan jag försvinna. Känslan av att skapa och skriva på engelska gör mig närmast lycklig.
   Även att höra och tala engelska tilltalar mig väldigt. Jag blir lika glad och entusiastisk varje gång jag stöter på språket. Jag letar upp det på alla tänktbara ställen. Jag vill ha så mycket det bara går.
   Jag är en besserweisser när det gäller engelsk stavning och grammatik och skall på språkresa till Cambridge i sommar där jag ska gå den mest intensiva pluggkursen i tre veckor.

Franskan har jag inte börjat uppskatta så mycket fören nu när kvalitén på lektionerna går lite bakåt och jag bara har ett halvår kvar. Jag är ingen stor fantast av att lyssna på och tala franska, jag klarar inte riktigt det. Läsa har jag upptäckt är roligt då man läser en lättare bok och plötsligt inser att man förstår sammanhanget. Då blir man riktigt glad.
   Jag vet hur detta låter, men jag älskar att böja franska verb. Det fastnar, det finns ett system och det går lätt. Det är alltid samma sak. Jag blir faktiskt glad av att se ett verb-schema. Jag tycker faktiskt att det är roligt.

Latin har jag bara studerat i ett halvår, men redan innan var jag kär. Jag vet inte vad det är, men ordet "latin" fyller mig med glädje och energi. Ge mig en latinsk text och ett uppslagsverk och du skall hålla mig sysselsatt utan avbrott tills allt är färdigt.
   Det är lika underbart varje gång att gå till latin-lektionerna.
   Att få lära sig språket som används inom naturvetenskap, som används för att namnge djur, som är ett språk som fött så många andra här i Europa, som har historia och som är etymologi är härligt. Grammatiken är bara rolig.
   Läser just nu en bok om latinet och dess kultur och historia och med en översikt över grammatik och en liten ordlista bak i boken. Jag tycker den är helt underbar och jag blir glad varje gång jag ser den.

Att få skriva och uttrycka sig med ord, med ett språk, att få sitta och översätta texter, att få böja verb och sitta med grammatik, att få lära sig ords ursprung. Känslorna av glädje som virvlar i mig samtidigt som ett rofyllt lugn breder ut sig inom mig, är det lycka? För i så fall gör språk mig lycklig. Eller är det den teoretiska och vetenskapliga aspekten som gör det?


Idag fyller min älskade mamma år. Grattis mamma! (även fast du väl aldrig kommer att läsa det här)
Bakade/gjorde tårta till henne.

Läste Neas blogg och hennes inlägg om skillnaden på "glädje" och "lycka". Jag håller med. Det finns en klar skillnad i betydelsen hos dessa två ord.

Jag blir glad av att se min dator och veta att jag kan ta mig ut på internet där det väntar människor som vill ha kontakt med just mig, om så bara för en stund. Har jag något stt skriva blir jag glad vid tanken att jag har den här bloggen, som andra dagar kan kännas som en belastning och ett ansvar.
   Jag kan känna glädje när jag ser ryggarna på bra böcker i mina bokhyllor. Jag blir glad och lugn av utsikten genom mitt fönster.



Jag tänker inte påstå att jag vet vad ren lycka är. Jag tänker inte påstå att jag kan skilja den känslan från glädje, men jag hoppas och jag tror att jag någon gång har upplevt den.

För några dagar sedan hittade jag en sida där man kan få sitt födelsehoroskop mer eller mindre seriöst ställt.
   Min första reaktion var faktiskt att ställa mig och hoppa upp och ner på golvet och krama något eller någon.
   Det gjorde jag inte. Jag log med hela ansiktet, flyttade så nära datorn jag kunde och kurade nästan ihop mig av spänning. Jag plötsligt pigg och full av energi. Jag vågade nästan inte fylla i fälten och klicka på "nästa". Jag fick vänta tills känslorna lagt sig.
   När jag kom fram till den förklarande texten, en text som handlade om ungefär hur jag är som person, en text där delar skulle kunna hjälpa mig att förstå vem jag är och få mig att reflektera över mig själv och mina styrkor och begränsningar svämmade känslorna över igen. Jag kunde nästan inte koncentrera mig på texten. Men när jag började läsa infann sig ett lugn, om än ett lugn med ett stort leende. Varje ord som stod där gjorde mig alldeles glad och varm innuti, även de negativa sakerna.
   Det är såhär jag känner för den västerländska astrologin, eller i alla fall den del av den som jag har utforskat än så länge och som jag förstår. Bara ordet "astrologi" gör mig glad. Jag är ganska säker på att det syns på mig hur entusiastisk jag är över detta och hur nästan obeskrivligt glad jag blir. det är så oerhört spännande.
   Är detta glädje eller lycka? Var jag lycklig när jag ställde mitt (ungefärliga) födelsehoroskop?

Nej, idag händer det inte så mycket. Har försökt plugga, men det går dåligt med fysiken *suck*. detta är en av de få ämnen då jag behöver sitta och diskutera med andra och verkligen vara inne i skolmiljön för att klara av att plugga. Vi får se hur nationella provet går, men förhoppningsvis/antagligen får jag ju G iaf.
   Latinet lär gå bättre iaf. <3

Har läst ut två böcker på dagar nu. Känns bra, och böckerna var bra också.

Jag vet att man egentligen ska önska sig längre lov och allt det där, men min tillvaro börjar kännas meningslös nu. Jag behöver skolan och tryggheten i att det alltid är likadant och att den alltid finns där. Tyvärr förändras ju allt och livet går vidare. Jag är inte alls redo att växa upp, och kommer någonstans aldrig att vara det heller. Jag skulle gärna vilja gå tillbaka och vara fem år igen, för evigt. 
   Men inget varar för evigt. Till slut stå man ensam kvar med spillrorna av sitt liv runt fötterna och undrar varför man var så dum att man litade på och tydde sig till människor. Man sträcker sig efter skärvorna, vill minnas och hålla kvar det förflutna, men det enda man ser är sin suddiga spegelbild innan allt löses upp och minnena rinner iväg som sand mellan fingrarna.
   Var inte rädd för döden, den är en befrielse. Det är att fortsätta leva och se männskligheten förinta allt, inlkusive sig själv, som är det vi borde frukta. Det är trots allt endast detta som skiljer människan från djuren: Vi sätter oss själva före artens överlevnad och har ett självdestruktivt beteende.

Trots detta lugnas jag av utsikten genom mitt fönster och ljudet av min familj i bakgrunden. Kanske finns det ändå människor som är värda att älska, även om också de kommer att slita ens hjärta itu en dag.

1/4 - 2009
Bussen gick 13:00. Två bussar att väöja på, men vi kom på rätt. Resan gick rätt bra och vi hade det bekvämt med ett bord och fyra platser. Det tog fem timmar inklusive en paus på 55 minuter. Grät redan på bussen.
   Hållplatsen där uppe vid Hassela (låg en halvtimme från Hassela ungefär) vart en nedlagd OK-mack. Där fick vi vänta i 1,5h i minus grader då pojkvännens familj först skulle komma fram och hans pappa sen skulle hitta oss. Det var svårt att hitta. Lite kallt var det ju, men inget att bli ledsen över.
   Resten av den dagen var väl bra, förutom att jag hade hemlängtan och grät då då, men bf är så snäll (och hans familj oxå) och tröstade mig och sådär så det gick bra, och jag hade ju Illustrerad Vetenskap och Vovve med mig. <3

2/1 - 2009
Åkte 2,5km längskidor och kollade in anläggningarna och sådär. Läste väl ut Illustrerad Vetenskap och kan ha börjat läsa i min franska bok. Tror vi spelade lite "Vem vill bli miljonär" oxå.

3/1 - 2009
Åkte 5km längdskidor, dvs 2,5km-spåret två ggr. Andra gången åkte jag själv. Vi spelade rätt mycket spel, både "UNO" och "Vem vill bli miljonär". Jag läste min franska bok och vi käkade pizza. Kollade en del på tv den dagen oxå.

4/1 - 2009
Gick upp tidigare än de andra dagarna, nämligen vid nio (tio de andra dagarna). Packade mest hela morgonen och sedan blev vi skjutsade till bussen som vi ändå nästan lyckades missa, trots att vi var där före tiden. Det gick bra iaf. Denna gång var det en heöt vanlig buss, och inet en dubbeldäckare, men det var en massa trevliga och intressanta människor där, så det var oxå roligt (tycker om att sitta och lyssna på folk). Läste ut en bok också som handlade om jungfru Marias åsna. Väldigt gullig barnbok.
   Till slut kom jag då iaf hem. Har läst lite och ätit middag och sedan setat mig själv här.

Ska skriva nu, bye.