Ja, nu har det gått ett tag igen
Igår fick jag min bild av de andra tre i gruppen "vi fyra du vet" krossad, igen. Jag försöker verkligen förtränga och förneka det faktum att de andra förändras åt håll som jag inte tycker om, att de glider ifrån mig. Det känns som att jag står på en ö och de andra tre sitter i varsin båt och glider iväg mot ett gemensamt mål dit jag varken kan eller vill ta mig. Och det gör alldeles för ont att se det, så jag väljer att projicera fram spöken av dem så som jag vill att de skall vara och lever kvar på ön med dessa spöken.
Det här hände förra gången vi var alla fyra tillsammans också. Då, som igår, slutade jag kommunicera och ville bara gå hem och lägga mig på sängen och gråta. Ville gå tillbaka till hett önskande och förnekelse. Tillbaka till spökena.
Samtidigt känner jag själv att jag inte betedde mig som en särskilt bra vän gentemot Emi igår. Jag är inte sur på henne. Det har jag inget rätt att vara. Jag älskar henne precis lika mycket som innan. Jag har bara en diffus känsla av att inte kunna prata med henne. Det är som om jag är likgiltig inför henne. Jag kan bara inte förmå mig att engagera mig i henne på nått sätt. Jag ger de responser som behövs, och mår dåligt efteråt då jag känner mig som en dålig/usel vän/människa.
Vi får se, förhoppningsvis börjar jag blogga mer igen. Typ lite om vad som händer på dagarna och tankar och sånt i kortare meddelanden. ^^
Vi är inte på väg ifrån dig! Bara för att jag gillar högklackade skor och kan prata fester/alkohol (betyder verkligen inte att jag gillar det!) är jag inte en helt annan människa. Jag tycker också att det är jätteläskigt att plötsligt vara så här "gammal". Har börjat inse att jag inte är fem lägre och att alla andra också har blivit äldre. Kan inte jag få stanna kvar på din lilla ö, det verkar vara mycket trevligare där.
I will love you until my dying day.
(Varför dyker det alltid upp låttexter i mitt huvud när jag försöker känna andra känslor än glädje?)
Hey, jag tycker vekligen att du är perfekt precis som du är, och jag menar, vem tycker inte att förändring är läskig??
Så ta det bara lungt och till slut så kommer du inte tycka att det känns som om ni glider ifrån varandra utan att ni kommer varandra närmare, bara för att ni är olika och kompletterar varandra!!
You'll see!
Kisses and hugs honey! <3
