Del 1
"Borde jag skriva "Det var en gång" här? Eller är det för tidigt? För sent?
...
Ja, det förstås, du har rätt. Sagan börjar förstås inte fören jag säger "Det var en gång". Jag kan inte vara för tidig eller för sen.
Presenterar man hjälten eller offret först? Vadå? Vad sa du? Offret? Ja, det förstås. Nu när du säger det så minns jag att det är så man skriver en saga. Offret först och hjälten kommer sedan.
Men vem är offret? Vänta, säg ingenting. Jag vet egentligen. Låt mig tänka. Jo, just det! En prinsessa eller ung mö! Och självklart är denna kvinna vacker också. Hon vaktas även av någonting va? Ja, precis. Ibland är det en drake och ibland någonting annat. Fast oftast är det en drake.
Nej, vet du vad? Jag tycker vi gör om den här sagan! Inte ska vi väl skriva den precis som den alltid skrivs? Nej, jag tycker vi ändrar på några saker. Till exempel tycker jag att det skall vara en prins eller ung man som är offret som sitter fånge någonstans. Fast han kan ju få vara vacker, precis som det ska vara.
Vad vaktas han av då? En drake känns så... vanligt. Vad finns det för andra intressanta magiska varelser då? Sjöjungfru? Nej, skulle nog inte funka. Då blir prinsen säkert bara kär i henne. Enhörning? Njaa... Blir nog inte bra det heller. Jag menar, enhörningar är ju goda varelser. Varulv? Tja, då lär det inte finnas kvar så mycket prins att rädda. Älvor? För små, han skulle ju kunna rymma. Vättar? Äh, är han prins kan han ju bara muta dem att släppa honom. Troll? Tja, skulle kunna funka. Troll är kanske inte så smarta, men de gör det de ska utan att bli lurade just därför att de är dumma.
Jaha, ja, men då har vi ju kommit så långt att vi kan börja skriva sagan då.
Det var en gång en vacker prins som var...
...
Oj, juste, jag vet ju inte var han är någonstans. Var brukar offret vara någonstans? Inspärrad? Jo, det låter logiskt. Men var är offret inspärrat då? I ett torn säger du? Ja, men okej, vi kan ha med det. Det är faktiskt en bra idé.
Det var en gång en vacker prins som var inspärrad i ett torn i...
...
Det här går inte så bra. Jag kan ju inte ens skriva första meningen utan att inse att jag har missat viktig information. Var står nu det här tornet? Har du några förslag?
Hmmm?
Oj, förlåt. Jag tappade visst bort mig själv i tankarna där. Vad sa du? Skog eller ödemark? Nja, jag vill nog ha någonting nytt. Finns det torn som står i bergen? Jasså, jaha, det fanns redan. Men vulkaner då? Nej, jag tänkte väl att det inte var lika vanligt. Vulkan får det bli.
Det var... Haha! Där trodde ni att jag skulle börja igen, va? Men nu var jag faktiskt före och insåg att det finns mer information som jag inte har. Är prinsen inspärrad i ett enda rum, eller kan han gå runt fritt i tornet? Sluta titta på mig som om jag vore dum. Okej, okej, prinsen sitter inlåst i ett enda rum, nöjd?
Det var en gång en vacker prins som var inspärrad i ett torn uppe på bergssidan av en vulkan. Där vaktades han av ett stort troll som vankade runt, runt tornet dag som natt.
Haha! Ser ni! Jag improviserade fram något bra! Det hade ni inte väntat er, erkänn."
Hej!
Sagor kan vara spännande.Livet är dock ofta inte som sagorna. Gå gärna in och läsa om mina åsikter om "hemska förtryckande barnsagor". :)
