Ja, nu har det gått ett tag igen

Jag var faktiskt inte medveten om att det hade gått 1 vecka och 5 dagar sedan jag bloggade senast. Tiden har gått för snabbt verkar det som. Och jag har inte känt för att skriva på senaste tiden, vill inte skriva för att jag känner att jag måste.


Igår fick jag min bild av de andra tre i gruppen "vi fyra du vet" krossad, igen. Jag försöker verkligen förtränga och förneka det faktum att de andra förändras åt håll som jag inte tycker om, att de glider ifrån mig. Det känns som att jag står på en ö och de andra tre sitter i varsin båt och glider iväg mot ett gemensamt mål dit jag varken kan eller vill ta mig. Och det gör alldeles för ont att se det, så jag väljer att projicera fram spöken av dem så som jag vill att de skall vara och lever kvar på ön med dessa spöken.
   Jag känner detta starkast när vi alla fyra är tillsammans. Som igår efter skolan. Jag slutade prata med de andra, bara stod där och såg ner i marken och reagerade om det krävdes av mig. Om någon frågade nått specifikt till mig eller ville ha en kram. Annars gjorde jag ingenting. Jag kunde inte förmå mig själv att kommunicera med dessa människor som har tagit mina vänner ifrån mig, för det är så de framstår för mig när vi är alla fyra tillsammans och de andra pratar om alkohol och fester och högklackat. Sådant ska inte finnas i min värld, i min trygga bubbla. Sådant skall inte stjäla och "förstöra" mina vänner.

Det här hände förra gången vi var alla fyra tillsammans också. Då, som igår, slutade jag kommunicera och ville bara gå hem och lägga mig på sängen och gråta. Ville gå tillbaka till hett önskande och förnekelse. Tillbaka till spökena.


Samtidigt känner jag själv att jag inte betedde mig som en särskilt bra vän gentemot Emi igår. Jag är inte sur på henne. Det har jag inget rätt att vara. Jag älskar henne precis lika mycket som innan. Jag har bara en diffus känsla av att inte kunna prata med henne. Det är som om jag är likgiltig inför henne. Jag kan bara inte förmå mig att engagera mig i henne på nått sätt. Jag ger de responser som behövs, och mår dåligt efteråt då jag känner mig som en dålig/usel vän/människa.

 
Fast Amanda har övertygat mig om att jag har blivit kvinnligare sen jag träffade Joakim, och att det är någonting bra. Att jag är mer kvinnlig på ett bra sätt. Att jag vet var jag står och vad jag tycker och att jag är modig och står för vad jag tycker. För att jag älskar och älskas. För att jag ser mina brister och fel och inte skäms för dem.
Annars så är livet bra just nu. =] Har roliga dataspel att spela och en massa roliga böcker att läsa. ^^ Träffade Linnea i söndags (<3) och har målat naglarna på yngsta brorsan (han ville det själv!). Och har ju Joakim också. =] Och farmor och faster på Gotland (faster ska med till fjällen på sportlovat! <3 Yay!). =]
   Måste svara på Elenas meddelande på facebook också kom jag på. Hon skrev till mig innan nyår. =/ Får försöka göra det snart. =]


Vi får se, förhoppningsvis börjar jag blogga mer igen. Typ lite om vad som händer på dagarna och tankar och sånt i kortare meddelanden. ^^

En kort påminnelse om att jag lever

Haha, nej, inet har det blivit mycket bloggande under julen inte. För mycket läxor och roliga saker att göra. =) Men nu hoppas man ju att man skall komma igång igen och bli bättre på att uppdatera. ^^

Veckan i Göteborg var helt underbar. =D Dock fortstår jag fortfarande inte hur man kan ha så många omaka strumpor. xD Men jag fick rota i hans garderober, så jag är glad. ;) Och nu när vi har tagit itu med min rädsla över att jag inte vet vad kärlek är och att jag därför kanske inte känner den känslan så känns allt angående Joakim bättre. Han har också hjälpt mig se att jag faktiskt är kär. Känner mig fortfarande lite känslomässigt förvirrad efter den här upptäckten (ja, det tog mig åtta månader att komma underfund med det) och har nog inte riktigt förstått det ännu, men jag är på god väg iaf. =)
   Fick ett Comviq kontantkort i Göteborg också, så nu kan jag och Joakim (och Emi =P) sms och prata i telefon hur mycket som helst när jag har det simkortet i telefonen! Helt underbart! <3 Jag fick också en morgonrock av Joakims mamma och ett gosedjur och ett dataspel och alla avsnitt av Ouran High School Host Club (älskar den animen!) av Joakim. Han är så underbar! Tack igen! <3

Första skoldagen var bra, fast jag vet inte om morgonen var mest positiv eller negativ. =/ Men sånt är livet, tyvärr. Dessutom var Bärbel sjuk idag. Skönt att slippa henne iofs, men det var majoritetens första lektion, och vi är alla ganska säkra på att kärringen gjorde det med flit så att vi inte skulle kunna klaga på uppgiften igen... .__. Jag tänker i varje fall inte anstränga mig särskilt med den. Hon får vara glad att jag överhuvudtaget gör den...
   Får G i MaE också. Hade väl räknat ut det innan, men det är surt och gör lite ont varje gång jag ser det betyget. Jag vet att det låter bortskämt, men det är meningen att jag bara ska få VG och MVG i allt... Blä... Och inte kan jag tröstäta heller. >___>

Har skaffat mig två sms-rollspel till idag också, haha. Sms-beroende: absolut! Måste göra mig av med mina 5000 fria sms i månaden! =P Och när jag nu sms:ar på två simkort så ligger jag i extra mycket, haha. Underbart tycker jag, även om tre rollspel samtidigt säkert kan bli lite stressigt ibland. ;P Ska även försöka bli duktigare på att kontinuerligt rensa in- och utkorg i mobilen. ^^

Kort blev ju kanske inte detta inlägg, men så går det när jag skriver. =P Juste, får inte glömma bort "Krig och kärlek" nu. ò.ó Vi får se om jag lyckas få ut den där här veckan. Fortfarande en del att göra till nästa vecka though, så vi får se. Men jag har inte glömt!

Nu ska jag hitta på något att göra fram tills 17:30 då det är friskis och svettis med mamma. =) (jag vet inte om jag orkar skriva på essän just nu... Får bli Ouran High School Host Club eller dataspel tror jag)

RSS 2.0